Det har snöat i Kiruna. Det ligger ett snötäcke på marken. Jag är inte förvånad. Jag blir inte upprörd. Möjligen lite nostalgisk.
Det är just detta som är charmen (och kanske den stora nackdelen också) med att bo i Kiruna, vad som helst kan hända. Vädret där följer inga mönster.
Det är inte för inte som Kiruna alltid kommer att ha en plats i mitt hjärta, vacker stad, vackra människor, oförutsägbart.
Vilken grej! Cykelflöjtar! Som man även kan spela på själv! Det står på hemsidan att det istället för att lyssna på mp3-spelare eller dylikt så kan man spela på sin flöjt, eller bara låta dem spela av sig själv också. Jag är dock något tveksam till att detta skulle vara mer trafiksäkert, men definitivt en ball grej.
Den funkar såhär:
och såklart så blir det olika toner beroende på hur fort man cyklar också! Jag säger bara det, cravings, cravings, cravings!!! :P
Det verkar som att den så kallde burkinin väcker mycket uppmärksamhet, men jag blir lite konfunderad över de gympadojor med hjul som också ska vara en nyhet. Det känns inte som något nytt för mig direkt eller vem som helst annan som också har sett Vänner (när Chandler byter jobb blir det en av hans första grejer att komma på marknadsföring för). Hela grejen känns bara så ofattbart nittiotal, hur kan den vara en nyhet i år, 2008?
Ja, jag säger då det. Mycket ska man få se.
Har ni tänkt på hur en del telefonpåläggningar är så mycket hårdare än andra? Det är som att personen på andra sidan linjen verkligen kastar ner luren.
Varför är det så? Det borde det väl inte behöva vara nu för tidne, de borde kunna vara ganska så mjuka allihopa tycker jag.. Eller är det någon som är undertryckt arg som lägger på så att det låter hårt? Det skulle inte heller kännas så bra..
Konstigt, jättekonstigt helt enkelt.
